Annette Hansell, befälhavare på Ziva, berättar om hur man navigerar vid utmanande vädersituationer, kör ekonomiskt och om det fantastiska med att driva verksamhet i skärgården.
Jag ska möta upp Annette i hennes hemmahamn ute på Fyrudden i Gryts skärgård. Vi har bestämt träff klockan 11.30 en fin oktoberdag och punktligt, några minuter innan halv tolv kommer ’Ziva’ i bra fart utanför piren. En snygg gir in och Annette lägger vant till med stäven mot kajen. Hon hoppar iland och låter båten stäva med växel i och autopiloten på, vilka håller båten stilla utan förtöjningslinor mot kajen.
’Ziva’ är Annettes arbetsbåt – en aluminiumbåt på drygt 11 meter som tar upp till 24 passagerare, och även en perfekt båt för Fångö Taxibåtar och deras verksamhet.
Hon kommer precis ifrån en körning där hon transporterat en grupp människor ut till en ö i skärgården. Nu är det dags för postturen som Annette kör två till tre gånger i veckan. Postbilen möter upp på kajen och levererar dagens post och paket som ska med ut till skärgårdsborna. ’Ziva’ angör nio öar i Gryts norra skärgård innan hon är tillbaka vid Fyrudden igen efter ca tre timmar.
Postbilen kommer med dagens post.
Vi gör det mesta när det gäller persontransport, såsom utflykter, transport av mindre gods mm och vi kör även postturen i Gryts norra skärgård. Det är en transportverksamhet i skärgården som funnits sedan 60-talet och vi köpte verksamheten 2021. Det underlättade mycket att företaget var så etablerat och hade en bra kundkrets redan.
Annette Hansell i ‘Ziva’.
Jag var styrman på Göta kanalbåtarna ”Diana” och ”Juno” tidigare, men när pandemin kom så ställdes turerna med dem in, och jag sökte andra uppdrag. Jag började köra båtar för Östgötatrafiken här nere i skärgården och när möjligheten att förvärva denna verksamhet kom, så såg jag en möjlighet och köpte den. Jag har seglat sen jag var liten och pluggade till sjöbefäl och nu får jag vara här i denna fantastiska skärgård.
Att köra båt framförallt - i alla möjliga situationer och väderförhållanden. Sen är det skärgårdsbefolkningen och postturen. Det är mysigt att få tid att prata och byta några ord med människor på bryggorna vid de olika stoppen.
‘Ziva’ vid ett av stoppen där hon ska leverera post, stävar smidigt mot bryggan.
Det är dimma och mörker i kombination. Då får man skärpa sig ordentligt för att ta sig tryggt fram när man inte ser någonting. Att det stundtals blåser mycket kan försvåra tilläggningarna vid stopp som ligger oskyddat, men det går bra för det mesta. Just dimma och mörker i kombination är det absolut mest utmanande. Under dessa förhållanden gäller det att hålla ”säker fart”. Jag har bra utrustning på denna båt, i form av en bra plotter och en kompetent radar. Men även med dessa hjälpmedel så får man slå av mycket på farten och gärna ha dörren öppen så att man kan lyssna efter andra båtar när det är dimma. Vid trånga passager använder jag också ljudsignaler vid behov.
När det är mörkt har jag en läsplatta med sjökort i, som backup utöver de fysiska papperssjökorten som också finns ombord. Även om det är bra kvalitet på elektroniken så händer det att den inte vill vara med. Det är sällsynt men det händer.
Råkar man ut för dessa förhållanden, mörker och kraftig dimma i kombination, och man är ute med sin fritidsbåt där man eventuellt saknar radar, så rekommenderar jag att man stannar upp och väntar tills man får bättre sikt.
Navigatorn tillsammans med radarn används frekvent. Även autopiloten, framförallt vid postturen då jag behöver stäva mot olika bryggor och klippor för att snabbt ta mig iland och leverera posten. Då kan jag ligga med växel i och autopiloten håller båten mot bryggan och då behöver jag inte förtöja, det sparar mycket tid.
Jag använder mig ofta av styrmärken, även enslinjer är nyttiga och bra komplement till elektroniken.
Instrumentpanelen på ‘Ziva’, autopiloten till vänster, trimplanen under, plotter med integrerad radar högst upp och motordisplayen till höger om ratten.
Det är jätteviktigt och jag arbetar hela tiden med att optimera driftläget för båten under gång. Jag justerar trimplanen frekvent, håller koll på förbrukningen i displayen tillsammans med motorbelastningen (som även den visas i motordisplayen). Jag ser till att komma upp i planing snabbt. Normal marschfart är runt 25 knop men jag ligger ofta i 22-23 knop då det, förutom är mest bränslesnålt, även minskar belastning och slitaget på maskinerna.
Enklare motorservice gör jag själv för att hålla nere underhållskostnaderna. Det sitter två Volvo Penta D4 230 i ’Ziva’ så det är en bra besparing att kunna göra vissa saker själv och inte behöva lämna allt till varv, det gör jag bara med dreven. Motorerna i Ziva är nya från 2019 och har nu gått 2700 timmar. De tidigare D4:orna som satt i båten när hon levererades ny 2010 hade vid bytet gått 9000 timmar.
Annette tömmer en av brevlådorna under postturen.
Vi närmar oss Fyrudden igen och jag har haft en härlig tur i Gryts vackra skärgård. När Annette släppt av mig ska hon ut igen och hämta gruppen hon körde ut i morse. Kul att det finns många uppdrag för skärgårdsverksamheten även i mitten av oktober.
Stort tack Annette för turen!
Tim Svensson
Navigationsskolan
P.S. Vill du också vara ute i skärgården under hösten och vintern? Passa på att lära dig mer om mörkernavigering och navigering med instrument i vår Kustskepparintygskurs. Vill du börja köra båt kommersiellt så ska du titta på utbildningarna för Fartygsbefäl klass 8 samt Maskinbefäl klass 8.